Show simple item record

dc.contributor.authorEriksson, Agnes Elin Allringer
dc.coverage.spatialSverigeen_US
dc.date.accessioned2024-05-21T10:50:42Z
dc.date.available2024-05-21T10:50:42Z
dc.date.issued2023-05
dc.identifier.urihttps://hdl.handle.net/11250/3130906
dc.descriptionMaster's thesis MIKA. VID Specialized University, Stavanger, May 2023en_US
dc.description.abstractThe aim of this study is to see how teachers at the Swedish lower and upper secondary school relate to teaching in the subject of sexuality, consent and relationships. I have had a special focus directed towards their own perceived intercultural competence as I through semi-structured interviews gained an insight into their experiences of teaching minority youth in the field of sex and cohabitation. The theme of the project has been timely as both curricula and teacher education changed as recently as the autumn of 2022. At the same time, the topic went from being called "Sex and cohabitation" to changing its name to "Sexuality, consent and relationships". Not only did the field of knowledge with this receive a “new suit”, but its content also changed. From the autumn semester of 2022, all basic teacher programmes and subject teacher programmes, regardless of subject orientation and stage, received the knowledge area sex and cohabitation as a degree objective. After the revisions, the subject also became more cross-curricular in nature, which means that all pedagogical staff now have a joint responsibility for ensuring that the pupils acquire sufficient knowledge. At the same time, the field's connection to the school's general core values mission was also strengthened (Af Sandberg, 2021). I was interested in finding out more about how it was experienced to teach a subject that is as connected to normative notions as sex education is. In particular, I was interested in finding out how it was perceived to teach such a private and sensitive subject to students who on many occasions act under completely different cultural premises than the teachers' own. What considerations were there to take? What teaching strategies were they leaning on? What pedagogical tools were introduced? The changes in the initial parts of the curricula added an extra layer to my interest as it means that teachers who had not previously been involved in such forms of teaching were now partly responsible. I wanted to know more about what the teachers themselves thought about this and what experiences they have had. I have interviewed five Swedish teachers. Four at an introductory programme at an upper secondary school and one at a lower secondary school. Two teachers were previously responsible for sex education and three were not expected to be involved in the assignment until the autumn of 2022. Through a qualitative approach, it is not possible to see the analysis as representative. On the other hand, through conversations, I have tried to create an understanding of the teachers' own experiences of teaching in an exciting, but private and sensitive area of knowledge. In the assignment, I have highlighted the knowledge and experience that my participants have gained in relation to the teaching of sexuality, consent and relationships. The analysis shows that the participants' reflections and thoughts are largely consistent with what previous research has pointed out as shortcomings in relation to the school's structure around teaching; the lack of an elaborate interdisciplinary plan, lack of common goals for teaching, little organized competence development both in the field of knowledge sexuality, consent and relationships in general but also in relation to intercultural competence specifically. Findings also show uncertainty about what the revision of the curricula actually means for the individual teacher. On the other hand, the teachers themselves express a great commitment, interest and warmth not only for their students but also for issues related to sex and cohabitation. They all emphasize how important the subject is to their students.en_US
dc.description.abstractDenna uppgift tar för sig hur lärare vid den svenska gymnasie- och högstadieskolan förhåller sig till undervisningen inom ämnet sexualitet, samtycke och relationer. Jag har haft ett speciellt fokus riktat emot deras egen upplevda interkulturella kompetens då jag genom semistrukturerade intervjuer fått en inblick i deras upplevelser av att undervisa minoritetsungdom inom kunskapsfältet sex och samlevnad. Temat för projektet har legat rätt i tiden då både läroplanerna och lärarutbildningarna förändrades så sent som hösten 2022. Ämnet gick samtidigt från att heta ”Sex och samlevnad” till att byta namn till ”Sexualitet, samtycke och relationer”. Inte bara fick kunskapsområdet med detta en ny kostym, även dess innehåll förändrades. Från höstterminen 2022 fick samtliga grundlärarprogram och ämneslärarprogram, oavsett ämnesinriktning och stadie, kunskapsområdet sex- och samlevnad som examensmål. Ämnet blev också efter revideringarna mer ämnesövergripande, vilket betyder att all pedagogisk personal nu har ett gemensamt ansvar för att eleverna får tillräckliga kunskaper. Samtidigt stärktes också fältets koppling upp emot skolans generella värdegrundsuppdrag. Jag var intresserad av att finna ut mer kring hur det var att undervisa i ett ämne som är så sammankopplat med normativa föreställningar som sexualundervisningen faktiskt är. Speciellt var jag intresserad av att finna ut hur det upplevdes att undervisa i ett så privat och känsligt ämne för elever som i många tillfällen agerar under helt andra kulturella premisser än lärarnas egna. Ändringarna i läroplanernas inledande delar påförde ett extra lager till mitt intresse då det innebär att lärare som tidigare inte varit delaktiga i sådan form av undervisning nu delvis stod ansvariga. Jag ville veta mer om vad lärarna själva tänkte kring detta och vilka erfarenheter de gjort sig. Jag har intervjuat fem lärare. Fyra vid ett introduktionsprogram på en gymnasieskola och en vid en högstadieskola. Två lärare som tidigare varit ansvariga för sexualundervisningen och tre som först hösten 2022 förväntades involveras i uppdraget. Genom en kvalitativ tillnärmning går det inte att se analysen som representativ. Däremot har jag genom samtal försökt skapa mig en förståelse kring lärarnas egna upplevelser av att undervisa i ett spännande, men privat och sensitivt kunskapsområde. I uppgiften har jag belyst vilka kunskaper och erfarenheter som mina deltagare gjort sig i förhållande till undervisningen i sexualitet, samtycke och relationer. Analysen visar att deltagarnas reflektioner och tankar i stort stämmer överens med vad tidigare forskning pekat på som brister i förhållande till skolans struktur kring undervisningen; avsaknaden av en utarbetad tvärvetenskaplig plan, inga gemensamma mål för undervisningen, lite organiserad kompetensutveckling både inom kunskapsområdet sexualitet samtycke och relationer generellt men också i förhållande till interkulturell kompetens specifikt. Fynd visar också till en osäkerhet kring vad revideringen av läroplanerna egentligen innebär för den enskilda läraren. Däremot uttrycker lärarna själva stort engagemang, intresse och värme inte bara för sina elever men också för frågor som rör sex och samlevnadsfrågor. De betonar samtliga hur viktigt området är för sina elever.en_US
dc.language.isosween_US
dc.publisherVID vitenskapelige høgskole, Stavangeren_US
dc.subjectseksualundervisningen_US
dc.subjectinterkulturell kompetanseen_US
dc.subjectvideregående skoleren_US
dc.subjectlærereen_US
dc.titleInterkulturell kompetens i sexualitet, samtycke och relationer : En kvalitativ studie om interkulturell lärarkompetens i svensk gymnasie- och högstadieskolaen_US
dc.typeMaster thesisen_US
dc.rights.holderForfatteren har opphavsrettighetene til oppgaven. Nedlasting for privat bruk er tillatt.en_US
dc.subject.nsiVDP::Samfunnsvitenskap: 200en_US
dc.source.pagenumber103en_US


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record